En kärlek kan brista

En vän kan man mista

Men var de inte vi som skulle ligga i samma kista? 

/Ah.♥

Adele, jag kände att de var dax att göra ett inlägg om dig igen, mest för att jag saknar sönder mig efter dig. Jag vill att du ska veta att de inte går en enda dag utan att jag saknar dig! Låten nedan bettyder så mycket, vet inte om du minns, men jag minns de som om de var igår, när du , jag och marie satt i korridoren och du dansade till den här låten. Skratten hördes nog över hela skolan, när du piskade med handen. Oh my god, känns som om de var igår. Jag önskar att du fortfarande bodde här, att jag kunde springa upp till dig så fort de var något och att jag hade en vän här om kring som jag kunde prata om allt med. 

Du betyder så mycket, vi var som salt och peppar, som natt och dag, himmel och hav, penna och sudd, så olika men ändå så lika. Allt vi hade gemensamt, alla våra minnen, de är sånna saker som driver mig vidare.

~Jag älskar dig!

http://fjompen.bloggplatsen.se/

veckans blogg : http://chillin.devote.se/                                                     en blogg gjord av en super fin tjej!värd att titta på

 eftersom jag lovade adele en novell ^^

Känslorna som upphör men smärtar ändå!

Förr när han ringde, tvekade jag inte en sekund innan jag svarade. Jag liksom hoppade på telefonen. Men den här kvällen måste något vara fel. För när han ringde. Brydde jag mig faktiskt inte alls. Den där känslan när hjärtat hoppar över ett slag, kom inte och det kändes faktiskt som om jag var irriterad på att han ringde. Vad hade hänt? Så sent som igår hade jag ju älskat honom över allt. Jag var säkert bara upprörd. Just precis nu.

-          Vera! Jag är så glad att se dig gumman! Ropade han och kom små springande emot mig.

-          Åh, hej Tim. Mumlade jag. Jag ville egentligen säga att jag saknat honom också. Men munnen ville inte forma de orden.

-          Mår du bra? Han la sin hand runt min höft. Och för första gången ville jag.. ta bort den

-          Jo, jag mår bra. Hur mår du då?

-          Jag mår super! Jag är ju med världens underbaraste.

Jag fick nästan lite dåligt samvete för att jag inte blev så glad jag brukar bli när jag ser honom och för att jag inte alls kände något speciellt när han sa att jag var världens underbaraste.

-          Du svarade inte igår när jag ringde dig. Mumlade han

Smart Minelle! Nu sitter du allt i klistret. Vad ska du nu säga?

-          Jag… såg inte att du ringt, förrän i morse.

-          Jaha.. du som alltid har med dig din mobil! Det var ju underligt. Jaja.  

Han fattade hade nog redan listat ut det. Kom igen Vera, erkänn, erkänn att det inte funkar mer.

-          Kan vi prata lite efter skolan älskling? Log han

-          Visst, Möts vid gungorna i lekparken?

-          Ja, vi ses.

Han gick. Efter skolan skulle jag få min chans.  En chans att säga som det var. Att det inte fungerade mer och att vi borde gå skiljda vägar. Medans jag tänkte ut vad jag skulle säga fanns det en del av mig som faktiskt undrade vad han ville säga till mig. Det återstod väl att se.

Han satt där på gungorna, håret hade fallit ner för ansiktet. Och när han tittade upp mot mig såg jag att hans ögon var svullna. Antagligen av gråt. Vad ville han säga mig? Skulle det få mig att ändra mig?

-          Vera, sätt dig här. Sa han och klappade försiktigt på gungan bredvid.

-          Vad jag ville säga var det att..

Han avslutade inte meningen. Jag fick en klump i halsen.

-          Fortsätt. Bad jag tyst

-           Det är så att..

-          Vad? Ögonen började svida.

-          Det är slut, jag är ledsen men... det fungerar inte längre. Halv log han

Han tittade på mig, blicken kändes varm, men samtidigt så tom.

-          Vi ses i skolan i morgon. Viskade han

Han gick. Även fast jag tänkt säga samma sak, gjorde det så ont. Allt blev suddigt och tårarna trängde fram. Jag fick skylla mig själv. Det kändes som om hjärtat inte fanns där längre när jag tittade på honom och det blev klart att jag hade mist den vackraste på jorden.

Jag satt kvar på gungorna, tårarna fortsatte att tränga fram, jag kunde inte få dom att slut. Det fanns inget mera vi, inget oss. Det värsta var att jag tänkte vara lika dum, hur kunde jag ens tänka den tanken, och hur kunde han göra det? Lämna mig. Jag var ju bara upprörd. Just precis då.

Tjo allaa , jag är allmänt happy idag, eller ah, ganska glad i alla fall förutom att min underbara lillasyster förstör mina inlägg :'c gjort om detta flera gånger nu. I alla fall, jag taggar stenhårt till polar som är på lördag, ni kan väl lämna en kommentar om ni ska dit♥

jag tänkte bara skriva lite snabbt om min dag,  idag på skolan började det med att vi skulle filma en film på svenskan, hoho, de gick ju bra, Sanna räknade och vi gjorde 64 stycken filmer ^^ ♥ hoho. 

Glöm inte att anmäla er till veckans blogg,

kommentera med din bloggadress nedan så väljer ja en !

Dagen idag var en katastrof, först och främst var jag till tandis, hoho, hon sa att jag skulle få tandställning nästa år, och den måste sitta i två och sedan ska jag operera käken (operera in en titan platta) och efter de ska jag ha tandställningen i ett halvår till, problemet med de hela är att jag måste ha tandställning på examen. buhuhu, så synd om mig.. 

hoho, men nu ska ja äta. hejdå alla.

vara med i veckans blogg? 

skriv din bloggadress nedan så väljer jag en ''veckans blogg''

Bilden får mig på superbra humör, eftersom när jag ser den tänker jag tillbaka på när vi skrattade sönder. 

Hejsan alla sötnosar, idag där det iväg till stan för att titta på mästerkatten i stövlar med söt Therese :')♥ Och nej, det är ingen as barnslig film, den är faktiskt från sju år , hoho, där av kanske den är lite läskig.. och då kommer jag hoppa upp i thereses knä :$

I alla fall, igår var vi på bio oxå. hehe, två stycken faktiskt, happy feet 2 och the stig helmer story, den sista sög,. rekomenderas inte, HAppy feet var super gullig och rekomenderas STARKT.

hoho. puss på er alla, nu måste jag draa ♥♥

Folk klagar på att depp texter är irriterande- men de tänker inte på att hjälpa dessa så de mår bra och slipper lägga ut sådanna texter! Det kanske är just det som behövs, att det får någon att prata med, någon som kan förstå och inte bara gör saker och ting värre, visst är det irriterande då hela internett fylls av texter som är full i depp men om man vill få det att sluta, kanske man borde se till att dem som mår dåligt mår bra igen, att dem oxå får känna sig älskad och inte bara må sämre och sämre. Om alla tänker efter, kanske ingen behöver må dåligt, ingen kanske behöver fälla onödiga tårar och göra onödiga saker.                                                                                                                                                                                                                       Det är insidan som ränkas- utsidan är bara ett skal